Vi är politiker med yrken, inte yrkespolitiker.

Tjugonionde namn på Medborgerlig Samlings riksdagslista är varumärkeskonsulten, författaren och debattören Leif V Erixell.

”Jag är född i Sollentuna och bor nu i Frösunda, Solna med min hustru. Tre barn utflugna.
Jag är också för närvarande ordförande i Medborgarrättsrörelsen i Sverige (MRRS) som arbetar för ökad maktdelning i staten och värnande av de grundläggande mänskliga rättigheterna som yttrandefrihet och äganderätt.

Jag har drivit ett eget företag med anställda inom marknadsföring och varumärkesutveckling under 25 år. Har arbetat med all möjliga företag, myndigheter och organisationer från Statskontoret och Vägverket över enskilda företagare till Indiska finansbolag. Arbetar numera som enskild konsult men mer och mer fokus är på skrivande och samhällsdebatt. Under mina mest verksamma år skrev jag samtidigt boken ”Om den civila freden” som i prosalyrisk form redogör för de mänskliga rättigheternas utveckling från ”urtid” till idag. Jag har även skrivit boken ”Omstart Sverige” i vilken jag lägger fram ett förslag för en ny konstitution för Sverige – och här har vi en av mina ”käpphästar”. Om ett land gått kräftgång under lång tid (i alla fall sedan 1970-talet) så kan det inte bara bero på dåliga politiker. Det är ett systemfel. Vi måste gå till ramverket för politiskt beslutsfattande och vi hamnar då i grundlagen – och vallagen. Båda behöver reformeras. Här är en liten inblick i vad som behöver göras: >>

Förutom ovanstående är jag mycket intresserad av media- och kulturfrågor eftersom mycket av det destruktiva tänkandet från den irrationella och kollektivistiska vänstern har slagit rot inom just kultursektorn och kulturen och dess manifestationer påverkar många på ett ganska omedvetet plan. Detta måste utmanas av mer frihetliga, rationella, nationella och humanistiska krafter. Förutom detta kommer tre problemområden att definiera Sveriges framtid (förutsatt att vi får behålla freden):

  • Migrationen. Sverige har tagit emot enormt många fler människor från disparata kulturer (hederstänkande, kvinnosynen, synen på staten) och utbildningsnivåer än vad landet mäktar med att integrera och än mindre assimilera – vilket f.ö. inte ens tillåts som officiell politik trots det annars omhuldade FN:s artikel 34 i Flyktingkonventionen. Beviset finns i utanförskapsområdena eller de ”särskilt utsatta områden” som Polisen vill beskriva dem trots att det oftast är polisen/räddningstjänsten själva och de hederliga medborgarna som bor i dessa områden som blir ”utsatta” för hot, våld och annan ofta ”gäng”- och klanrelaterad kriminalitet.
  • Rättsväsendet. Som andra ”Meddare” har påtalat har den ytterst svaga tesen om brottslingen som offer för sin sociala miljö eller sin ålder fått ett stort genomslag i svensk lagstiftning. Särskilt domarna för sexualbrott, när de begås av yngre förövare, är hårresande. Som exempel mildrar Svea hovrätt (Mål B4605-18) ” …med beaktande av de tilltalades ålder” (17 år) en dom om åtta månader till fyra (4) månaders ungdomsvård –  inte år som det skulle ha blivit i de flesta andra länder som inte tar så lätt på den kvinnofrid som en gång sattes högt av det svenska rättssystemet – för en våldtäkt på en 13-åring. Kort efter frisläppande från den absurda domen var ynglingen, föga förvånande, i färd med att råna en 7-elevenbutik. I MED:s rättspolitiska program föreslås att ungdomsrabatterna ska slopas ned till18 år. Jag vill gå längre och i princip slopa ungdomsrabatterna ända ned till den föreslagna straffmyndighetsåldern på 13 år. Däremot ska det förstås vara särskilda ungdomsfängelser/anstalter med särskild ansvarspedagogik av Jordan Peterson-typ. Det saknas rimliga skäl till varför en ungdom inte ska få kännbara konsekvenser av sina missgärningar i det fall det är ställt utom allt rimligt tvivel att den måste ha känt till det olagliga i sitt handlande.
  • Skolan. Svensk skola har fallit i nära nog alla relevant kunskapsmätningar. Den är ett tydligt offer för vänsterns nedmontering av auktoriteter och kunskap till förmån för ett infantilt ”kompisskap” och relativisering av kunskap enligt falsifierade postmoderna teorem. Detta är noga belagt av t.ex. Inger Enkvist, David Ingvar med flera. Som OECD skrev 2015: ”Swedens school system is in need of urgent change.
    Det som behöver åtgärdas är bl.a. läroplanerna med deras falska postmoderna kunskapssyn. Lärarutbildningen måste stramas upp och högre krav ställas bl.a. på ledarskapsförmåga, vilket är a och o för en duktig lärare. Kunskap i sig är inte tillräckligt. Fler möjligheter att hålla ordning och reda i klassrummen måste till (vilket finns i det rättspolitiska programmet). Vidare måste det in i läroplanerna att svenska språket är centralt för att kunna ta en plats i det svenska samhället. Skattefinansierat hemspråk ska inte få förekomma, inte heller att svenska på någon nivå kan betraktas som ”andraspråk”. Det är och ska alltid vara det förstaspråket i Sverige. Skolan ska vidare inrikta sig på assimilering vilket påverkar både kunskapsinnehåll och attityder gentemot nyanlända elever. Vi vet att en förskräckande liten del av de ”nyanlända” klarar gymnasiet, endast runt 30 %. Detta okunskapsproletariat som då uppkommer riskerar att bli en grogrund för både kriminalitet och ökat avståndstagande till majoritetssamhället – inklusive religiös radikalisering – i de allt större utanförskapsområdena. Skolan är således central i att adressera problemen som beskrivs i punkt 1. Allt hänger samman.

Sverige står inför otroliga problem (inte ”utmaningar”) och nationens existens som ett sammanhållet land med välstånd, ett gemensamt språk och civil fred ligger i vågskålen. Alla goda krafter måste nu samarbeta och MED är en av de viktigaste aktörerna för att åstadkomma de förändringar som är oundvikliga om det här gamla fina landet inte ska åt helsefyr. Det får inte ske – och jag tror att vi ordnar upp det. Men de destruktiva nedrivande krafterna får inte underskattas. Vi talar ju faktiskt om nästan hela den politiska och kulturella eliten i landet. Det kommer att blir en herkulisk kamp. Den som har mest tålamod, sans och förnuft vinner. Det talar för MED.”

 

Politiker MED yrke: presentation av Leif V Erixell, riksdagskandidat 29