Kandiderar som 3:e namn till EU-parlamentet

Familj, två barn, bor i Bromma. Levt större delen av mitt liv i Västsverige men även ett par år i Skåne, en period i Norge och nu sammanlagt 12 år i Stockholm. Varit medlem i partiet i snart tre år. Satt i riksstyrelsen 2016-18 och har varit talesperson i migrationsfrågor och EU-frågor. Bloggar och twittrar en hel del och har ofta arrangerat och deltagit i debattmöten, panelsamtal och hållit föredrag för partiet på olika håll.

Utbildningsmässig bakgrund från universitetet i Göteborg, där mina främsta ämnen var statsvetenskap & idéhistoria, men också en del studier i språk, retorik och lingvistik.

Har arbetat med marknadsundersökningar, i IT-branschen, med e-handel och som webbredaktör, samt organisationsledare (både ideellt och som anställd). Även redaktör för en kulturtidskrift i närmare tio år och sedan 90-talet flitig föreläsare och frilansskribent, bl a för ett par norska publikationer, med bl a populärvetenskapliga teman, politisk ideologi, filosofi, humanism och livsåskådning. Sedan två år jobbar jag huvudsakligen som lärare på ett gymnasium. Stort idrottsintresse.

Internationellt har jag haft ett stort engagemang för humaniströrelsen, där den första världskongress jag bevistade var i Bryssel 1990. Jag har sedan genom åren deltagit i en rad konferenser runt om i Europa, Indien och USA, vilket givit mig ett brett kontaktnät med akademiker, politiker, journalister, författare m fl. Under nästan ett decennium satt jag i direktionen för den Europeiska humanistfederationen, med sitt huvudkontor vid Fria Universitetet i Bryssel. 2009-2016 var jag dess vicepresident. Där kunde jag skaffa mig goda erfarenheter och insikt i hur man arbetar i olika Europeiska institutioner och har bl a besökt Europaparlamentet och den Europeiska kommissionen, liksom deltagit i möten med europeiska politiska rådgivningsbyrån (BEPA) och OSSE (OSCE) i Warszawa. Jag vet hur viktigt det är att bygga kontaktnät och allianser för att kunna få framgång med de frågor man vill driva, med Europaparlamentariker och andra aktörer.

Jag tror att MED främst har en utmärkt chans att locka väljare inom främst två kategorier, vilka grovt skulle kunna benämnas som litet mindre EU-positiva borgerliga och något mer EU-positiva SD:are, som annars inte skulle hitta några perfekta kandidater. Där har vi något att erbjuda, en rimlig medelväg – särskilt som taktikröstning och lojalitet ser annorlunda ut här än traditionellt i nationella val.

De frågor jag själv har störst erfarenhet med att bevaka på det europeiska planet är kampen för sekularism mot religiös inblandning i EU-angelägenheter. Där har katolska kyrkan inte minst en kraftig lobbyverksamhet med allt från abortfrågan till att försöka få in gud i den sekulära konstitutionen. Företrädarna för de största religionerna har kommissionens öra och direkt access via egna möten, vilket Europas stora andel av befolkningen med sekulär livsåskådning inte har någon motsvarighet till. På senare år med alt större andel muslimer, krav på blasfemilagar, särlagstiftning och mycket annat kommer detta bli extremt viktigt att bevaka. Jag har själv sedan tidigare god kontakt med den nederländska MEP som leder den politiska plattformen för ett sekulärt Europa i parlamentet.

Våra huvudfrågor kommer annars givetvis att bli att motverka tendenserna till ökad federalism inom unionen, stärka subsidiariteten och kräva bättre transparens och hushållning med skattepengar, samt effektiva åtgärder mot korruption. Vi måste ha fokus på medborgarnas EU. En lösning med mer av en konfederation, med självständiga stater och färre överstatliga beslut kommer att bli nödvändig om unionen överhuvudtaget ska klara att hålla ihop efter Brexit. Sverige kommer att behöva hitta nya starka partners när britterna drar sig ur.

Det är också avgörande att motverka hot mot rättsstat och mindre demokratiska samhällsformer inom unionen. Press- och yttrandefriheten ska vara garanterad, domstolsväsendet oberoende, liksom nätet ska hållas så öppet och tillgängligt som möjligt för alla. Kontroll över gränslös kriminalitet och terrorism är vidare självklara prioriteringar under kommande år, där det yttre gränsskyddet måste upprätthållas och stärkas, migrationen vara rimlig och arbetsrelaterad. Flyktinghjälp ska främst ske på plats och flyktingströmmar förebyggas i de länder där detta är aktuellt, utanför unionen. Fördelning av mottagande av kvotflyktingar ska vara frivillig och hållas låg av både effektivitets- och kostnadsskäl, samt demografiska orsaker, då integration tar tid och inte kan forceras – särskilt inte med växande problem med segregation runt om i Europa. Asylansökningar spontant till EU bör i princip inte godtas, utan processas utanför.

Staffan Gunnarson
Staffan Gunnarson