Underfinansieringen som har skett från 80-talet och framåt av riksdagens partier har nått vägs ände i dagens säkerhetspolitiska läge. Ryssland, Kina, icke statliga aktörer, gråzonsproblematik och terrorism har en helt annan karaktär än under det kalla kriget och efterföljande avspänning.
Därför lanserar vi ett uppdaterat försvarspolitiskt program, vars kärna är medlemskap i NATO och 2,5% av BNP till försvaret. Utöver det behövs det en engångssatsning på akuta åtgärder på 117 miljarder kronor på framförallt infrastruktur och materiel.
Sverige kan inte ensamt stå emot motståndare med tillgång till kärnvapen. Till detta krävs det medlemskap i försvarsalliansen NATO. Däremot ska det svenska försvaret klara av en konventionellt beväpnad motståndare på svenskt territorium.
Personalen är försvarets viktigaste resurs
Krig och katastrofer ställer höga krav, vilket ska avspeglas i både löner och rekrytering. Under 20-talet kommer en av fyra officerare att gå i pension. Tillväxten är inte tillräcklig med dagens system. En ettårig könsneutral totalförsvarsplikt ska införas, där man genomför militärtjänstgöring eller civiltjänstgöring, vilket ska utgöra grunden för rekrytering till totalförsvaret. Totalförsvarsplikten kommer också att medföra att medborgaren blir delaktig i samhällets kris- och katastrofhantering. Krigsförbanden ska bestå av både anställda och värnpliktiga.
Självförsörjningsförmågan ska vara god
Pandemin har visat att störningar i landets självförsörjning kan uppstå av flera anledningar. Därför måste vi ha ett totalförsvar med tillräcklig uthållighet för att klara de flesta kriser och påfrestningar som landet kan råka ut för, oavsett omvärldsläge.
En statlig säkerhetstjänst
Skandalen med Transportstyrelsens register får aldrig hända igen. Därför ska myndigheters egna säkerhetstjänster ersättas av en statlig säkerhetstjänst, som ställer samma säkerhetskrav på alla myndigheter och offentliga verksamheter. Dagens system försvårar delning av sekretess mellan myndigheter, vilket försvårar brottsbekämpning och underrättelsearbete. Med enhetliga krav från säkerhetstjänsten kan dessa problem reduceras.
Bekämpning av nationell och internationell terrorism
Terroristorganisationer som IS är mer lika militära organisationer än kriminella till sitt arbetssätt och sina metoder. Det är rimligt att Försvarsmakten på ett mer naturligt sätt ska kunna delta i bekämpandet av terroristorganisationer både nationellt och internationellt.
Terroristorganisationer ska kunna betraktas som kombattanter mot Sverige och våra allierade. Det gäller särskilt terroristorganisationer som uttalat vill bekämpa vår demokrati, rättsstaten och våra grundlagar.
Vi i Medborgerlig Samling anser att det nu får vara slut på den oseriösa svenska försvarspolitiken, som har bedrivits i alltför många år av alla riksdagspartier. Det är dags för Sverige att bli en pålitlig aktör inom nordisk och europeisk säkerhetspolitik.
Ilan Sadé
Ordförande Medborgerlig Samling
Åsa Tallroth
Vice ordförande Medborgerlig Samling
Kai Rämö
Försvarspolitisk talesperson Medborgerlig Samling
